Den svenska gymnasieskolan är ännu inte obligatorisk. Däremot är den nuförtiden nästintill en förutsättning för att sedan kunna ta sig ut i yrkeslivet. Även vid relativt okvalificerade jobb, så som städare, kommer en arbetsgivare så gott som alltid föredra någon som tagit sig igenom gymnasiet. Den svenska gymnasieskolans program är uppdelad i två kategorier: yrkes- och högskoleförberedande. Yrkesprogram, så som florist- eller vvs-utbildning, gör att man kan börja jobba direkt efter skolans slut. Ett teoretiskt program däremot förutsätter vidare studier på högskola eller universitet. Tre vanliga högskoleförberedande program är det naturvetenskapliga, det ekonomiska och det estetiska.

Naturvetenskapligt

Natur-programmet ger en utbildning som fokuserar på naturvetenskapliga ämnen, däribland matematik, fysik, kemi och biologi. Här tillägnar man sig en förståelse för de fysikaliska och kemiska mekanismer som ligger bakom världens och materians beskaffenhet. Eleverna arbetar mycket med att öva upp ett vetenskapligt arbets- och tankesätt, vilket bland annat inbegriper att ständigt ifrågasätta, fundera och alltid vilja närma sig sanningen. Laborativt arbete ingår även, något som kan förstärka ens teoretiska kunskaper. Natur-programmet anses ofta som slitsamt och svårt, men är också det program som ger bäst kunskaper till skrivande av högskoleprov, och som ger den bredaste kunskapsmässiga basen.

Ekonomiskt

Det ekonomiska programmet inriktar sig mycket på olika sorters företagande. Man studerar vanligen ekonomi, ledarskap och juridik. Den som vill kan fördjupa sig i samhällsekonomiska frågor. Likaså kan man på vissa skolor få en stor kunskap om juridik.

Estetiska

Det estetiska programmet är mer praktiskt än de flesta andra teoretiska utbildningar. I regel kan man välja att fördjupa sig i bild, form och design, musik, dans eller skådespeleri. Vanligtvis jobbar man projektvis och övar inför till exempel en konsert eller en föreställning.